Vin för nybörjare

Att njuta av ett bra vin kan sägas vara en av de bättre upplevelserna i livet. Dessvärre är det många som upplever att det kan kännas som en djungel när man börjar bekanta sig med ämnet. Tack och lov så behöver man inte vara en konnässör för att lära sig att uppskatta ett gott vin och dess subtiliteter.

Som med de flesta sakerna i livet så räcker lite kunskap om ämnet långt. För att kunna uppskatta vin som något mer än enbart en dryck som alla andra krävs uppmärksamhet och medvetenhet och när man betalar dyra pengar för ett bra vin vill man kunna uppskatta det och kunna urskilja dess karaktär. Vi erbjuder den här praktiska guiden som ett hjälpmedel och ett första steg i att börja förstå sig på vad man har i glaset. Förhoppningsvis kommer du efter att ha läst detta känna uppmuntran att påbörja resan att förbättra dina sensoriska förmågor och intensifiera dina upplevelser.

Del 1: Vad har du i glaset?

 
Resan börjar med att förstå vad det är du har i glaset. Varje vin har sin egen personlighet och det är upp till dig att smaka och utvärdera vart och ett därefter. När vi inledningsvis väljer vår flaska eller vårt glas från menyn vill vi ha en grundläggande förståelse för vårt urval på förhand. Ett bra ställe att börja på är att få en primär förståelse för några vanligt förekommande druvtyper.

Några vanliga druvtyper

 
Det finns hundratals olika druvtyper och beroende på vilken druva man använder sig av ger det vinet olika smak, doft, karaktär och personlighet. Så var ska man då börja? Även om man använder sig av väldigt många olika typer av druvor för att producera vin så finns det vissa som onekligen är mer populära och som ofta används för att producera premiumviner. Så låt oss börja med några av dessa druvor.

Rött vin tillverkas av blå druvor och några av dessa är: Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir och Syrah
Vitt vin tillverkas av gröna druvor och några av dessa är: Chardonnay, Chenin Blanc, Riesling och Sauvignon Blanc

Notis: När du provar vin så kom ihåg att druvor är en produkt av jorden på vilka de odlas och klimatet där vingården är belägen. Om vi tar som exempel den blå druvan Cabernet Sauvignon så odlas den nästintill över hela världen i vitt skilda klimat. Detta resulterar i att viner producerade av samma druva kan skilja sig otroligt mycket från varandra beroende på var vingården är belägen.

Blå druvor

Cabernet Sauvignon

 
Cabernet Sauvignon används för att producera många av världens finaste viner och kallas av vissa för den mest storslagna av blåa druvor. Den mest distinkta egenskapen av vin som framställts av druvan är att vinet får en kraftig arom av svarta vinbär, oavsett var i världen den har odlats, och även en doft av cederträ, cigarrlådor och ibland även tobak om vinet får lagras på ekfat.

Merlot

 
Merlot är en mångsidig druva som har sitt ursprung i Bordeaux i sydvästra Frankrike. Druvan ger ofta smak av mörka körsbär, plommon, choklad, örter och cederträ. De flesta merlot-vin är medelfylliga med mjuka tanniner och subtil syra.

Pinot Noir

 
Av denna känsliga druva produceras viner med intensivt somriga smaker av jordgubbar, körsbär, hallon, mild kryddighet och ibland även en hint förmultna löv. Lägg sedan till en elegant lenhet och en underliggande komplexitet så har vi ett svårslaget vin.

Syrah

 
Syrah är en druva som ger ett av de till färgen mörkaste vinerna på marknaden. Syrah-vin karaktäriseras av strama tanniner och är känt för att vara fylliga, kryddiga viner vilket gör att det känns kraftigt och nästan tungt i munnen när man dricker det. Vinet kännetecknas av smakers så som peppar, tobak, mörka bär, viol och till och med charkuterier, vilket gör att det passar utmärkt till ungsrostade och grillade kötträtter.

Gröna Druvor

 

Chardonnay

 
Chardonnay-vinerna är de mest sålda av de vita vinerna i hela världen och växer idag i alla de stora vinproducerande länderna, vilket beroende på läge har stor påverkan på strukturen och kvalitén på vinet. Kallare klimat bidrar till en högre syra i vinet, lättare kropp och återhållsam fruktkaraktär, medan varmare klimat producerar kraftigare viner med mycket smak.

Chenin Blanc

 
Viner gjorda på Chenin Blanc i sin mest klassiska form (från Loiredalen i Frankrike) är fulla av blommiga och honungsdoftande aromer med kvitten och äpple i smakerna kombinerat med en frisk syra. Beroende på hur vinet tillverkas kan det bli kraftigare och fylligare i smaken, som man ofta ser på viner från till exempel Sydafrika.

Riesling

 
Riesling är vitt förekommande både som torra och söta viner och aromen är ofta blommig med toner av petroleum. Riesling är känt för sin höga syra vilket ger ett krispigt och friskt vin och bland smakerna hittar vi ofta äpple, citrus, persika, honung, päron och mineraler. Detta är ett vin som passar utmärkt till feta fiskrätter och kryddig mat.

Sauvignon Blanc

 
En klassisk Sauvignon Blanc har ofta en arom som sträcker sig från gräs, nässlor, svartvinbärsblad och sparris till gröna äpplen och krusbär men även buxbom och flinta. Den huvudsakliga fördelen med Sauvignon Blanc är dess rättframhet – smakerna är lätta att urskilja. Det finns även ett tydligt samband mellan de uppfattade smakerna och deras beskrivning vilket gör viner gjorda på Sauvignon Blanc exemplariska när det kommer till vinprovning för nybörjare.

Del 2: Testa vinet

 

 

Du är nu utrustad med grundläggande kunskaper om smaker att hålla utkik efter till nästa gång du ska välja vin. Men innan vi börjar testa och försöka urskilja de olika egenskaperna hos vinet finns det två fundamentala regler när det kommer till att prova vin:

1. Ta det lugnt
2. Var uppmärksam

Processen att smaka av ett vin – att systematiskt urskilja vinets karaktär – har tre steg. Och de två första stegen innefattar inte ens att smaka på vinet överhuvudtaget. Först tittar du på vinet, sedan doftar du på det.

Utseende:

 
För att kunna urskilja vinets utseende, vinkla ditt halvfulla glas från dig och observera vinet mot en vit bakgrund som till exempel en duk, servett eller ett papper. Lägg märke till hur mörkt eller ljust vinet är, vilken färg det har och om färgen på vinet tonas av från mitteln av glaset ut mot kanterna. Efterhand som du provar fler viner kommer du att lägga märke till olika mönster som till exempel den typiskt mörka, täta färgen på Cabernet Sauvignon eller Malbec.

Doften:

 
Rotera glaset så att vinet snurrar runt några gånger i glaset och kommer i kontakt med syre. (Tänk på att glaset inte ska vara mer än halvfullt). När du snurrar vinet öppnas det upp och aromerna blir tydligare när du sedan doftar. Därefter för du snabbt näsan till glaset. Var inte rädd för att sticka in näsan ordentligt i glaset där aromerna fångas upp. Nu är det bara att låta fantasin flöda. Vad kan du dofta? Läderbundna böcker? Kaffe? Blött gräs? Lär dig att uppskatta särskilda aromer som typiskt karaktäristiska för olika regioner eller druvor. Att lära sig att dofta på ett vin handlar egentligen bara om övning och uppmärksamhet. Om du börjar öva på att lägga märke till dofter mer i ditt vardagliga liv (som vid matlagning till exempel) kommer du efterhand att uppleva det som mycket enklare att även kunna urskilja de subtila aromerna i vin.

Smaken:

 
Efter att du har tittat och doftat på vinet är det dags att faktiskt smaka på det. Proceduren går till såhär:

Ta en mellanstor klunk vin. Ha kvar det i munnen samtidigt som du drar in luft över tungan genom en liten glipa mellan läpparna. Skölj sedan runt vinet i munnen ordentligt så att det kommer i kontakt med alla delar av tungan för att sedan svälja det. Hela processen bör ta några sekunder beroende på hur mycket du koncentrerar dig på vinet.

Sötma i vinet

 
Den första egenskapen du förmodligen kommer att lägga märke till är den relativa sötman eller torrheten i vinet. Detta avgörs av hur mycket socker det finns i druvan när vinet tillverkas. Druvor med mycket socker har dessutom möjlighet att producera mer alkohol.

Syra i vinet

 
Den andra egenskapen du kommer lägga märke till nästan direkt efter är syrligheten eller syran i vinet. Tänk på skillnaden mellan citronjuice och vatten. Syran har en viktig del i att få vinet att smaka friskt och fräscht. Om det finns för mycket syra i vinet kommer det att upplevas som skarpt och nästintill bittert. Om det inte finns tillräckligt med syra i vinet kommer det att upplevas som platt och utan dimension.

Tanniner i vinet

 
Tanniner finns i både vita och röda viner men är vanligast att uppleva i de röda. Tanniner är ett ämne som kommer från kärnorna och skalet på druvorna eller från ekfat som vinet har blivit lagrat på. Smaken blir sträv och man får en känsla av torrhet i munnen. Det finns olika typer av tanniner och ofta är de tydligast i de yngre röda vinerna. Efterhand som viner lagras mjuknar tanninerna och ger vinet en kraftig, lenare karaktär som är väldigt angenäm.

Alkohol i vinet

 
En lagom mängd alkohol i vin bidrar med en sorts sötma i smaken. Om vinet har en hög halt alkohol som inte balanseras upp med tanniner och frukt så kommer vinet istället att kännas varmt och eldigt i munnen.

Eftersmaken

 
Eftersmaken är vad som dröjer sig kvar i munnen efter att du har svalt vinet. Eftersmaken är viktig då den kan avslöja ett extra attribut eller en defekt. Ibland kan man känna en hint av till exempel choklad i eftersmaken. En lång, behaglig eftersmak där de olika egenskaperna hos vinet är i balans är ett tecken på bra kvalité.

Slutligen: Din åsikt

 
Ta dig tid att tala om och beskriv det du har upplevt med andra. Tyckte du om vinet överlag? Vad har du kunnat urskilja i smak och doft? Diskussioner med andra hjälper oftast för att förankra dina intryck, särskilt efterhand som du blir bättre på att känna dofter och smaker. Var inte rädd för att använda dig av alla beskrivningar som dyker upp i ditt huvud: fet, gräsig, rökig, blommig eller läderaktig. Alla dessa termer är vanligt förekommande när det kommer till att beskriva vin.

Nu när du har en grundläggande översikt över de olika stegen när det gäller att prova ett vin är det dax att experimentera på egen hand. Kom förbi och besök oss nästa gång du är i centrala Malmö och testa dina nyfunna kunskaper på vår vinlista!

Share this post